Det är svårt att börja. Mycket. Väldigt. Går inte. Målet är tydligt, men långt borta. Det har länge varit mitt livs melodi, att skjuta på saker och ting.

Av någon outgrundlig anledning har jag börjat löpträna. I somras fick jag ett ryck och anmälde mig till Midnattsloppet här i Stockholm. En mil. Jag hade vid det tillfället aldrig sprungit en mil i hela mitt liv. Faktum är att jag säkert inte sprungit 5 kilometer på över 10 år. Men jag anmälde mig, och visste att om jag skulle klara av det var jag tvungen att börja träna.

Om man ska skriva en bok på 262 dagar krävs en rätt vattentät plan. Det är inte något jag har ännu, jag jobbar på det. Något annat man behöver ha är en idé, en story. Vad ska boken handla om? Efter flera år som aspirerande författare har jag hunnit samla på mig en del embryon till berättelser, men det är få som kommer att vara genomförbara under projektets förutsättningar.

På 262 dagar ska jag skriva en bok. 100 000 ord ska jag knappa in med mina fingrar. Just nu har jag ingenting – förutom en väldigt hård deadline och en känsla av att jag kanske har tagit vatten över huvudet.